Meddelande om det allmänna bostadsbidragets inverkan på hyresavtalen

Övergången till det allmänna bostadsbidraget har medfört en försvårad situation för studenter som delar bostad, eftersom FPA tolkar studenter med gemensamma hyresavtal som ett hushåll. Det här innebär att studenter som bor tillsammans också tillsammans ansöker om bostadsbidrag, och att bostadsbidragets belopp baserar sig på deras totala inkomster. För att lösa problemet har det föreslagits att studenterna ingår separata hyresavtal eller övergår till ett arrangemang med en huvudhyresgäst och underhyresgäster.

 

Hyresvärdar på den privata marknaden går sällan med på att göra upp separata avtal med hyresgästerna, eftersom det ur hyresvärdens synvinkel är enklare och säkrare att hela gänget tillsammans ansvarar för att betala hyran. För AUS är det problematiskt att ingå separata avtal eftersom det i praktiken skulle kräva att lås installeras på sovrumsdörrarna i tvåor och större bostäder, vilket motsvarar kollektivt boende i studentrum. Problemet med det här förfaringssättet är att tvåor (och större bostäder) förr eller senare förvandlas till studentrumsbostäder. När en hyresgäst flyttar ut ur en kompisbostad skulle AUS ge rummet till den första lämpliga sökande från studentrumskön, ifall inte villkoren för ett kompisbyte uppfylls. Bostäder som används som kompisbostäder skulle på det här sättet successivt förvandlas till studentrum. Många ogillar studentrum som boendeform och ser dem närmast som ett sista alternativ och en tillfällig boendelösning. ”Studentrumsbildningen” skulle också vara problematisk för AUS som hyresvärd eftersom omsättningen av hyresgäster är stor, varje flytt sliter på bostaden och det är vanligt att de gemensamma utrymmena sköts dåligt, vilket innebär merarbete för bostadskontoret och fastighetssidan. I samband med totalrenoveringar utvecklar AUS bostadsbeståndet genom att ersätta studentrum med till exempel kollektivettor för att bostäderna på ett bättre sätt ska motsvara studenternas bostadsbehov.

 

Ansökningen av AUS bostäder är baserad på ett transparent kösystem som styrs av reglementet för boende. Kösystemet är utformat så att det är omöjligt att ogrundat gå förbi kön. Till exempel kan en person som inte redan är huvudhyresgäst hos AUS inte föreslås för en kompisbostad vid kompisbyte. Inom ramen för det nuvarande reglementet kan man alltså inte förhindra att tvåor eller större bostäder förvandlas till studentrum genom att låta vem som helst flytta in vid kompisbyte. AUS bostadssökande är likvärdiga och kan inte gå förbi andra i bostadskön på den grunden att ett rum blir ledigt i en kompisbostad där den sökande har en bekant.

 

Enligt reglementet kan inte AUS tvåor och större bostäder sökas ensam. Det här innebär att AUS inte inom ramen för det nuvarande reglementet kan möjliggöra ett arrangemang med huvudhyresgäst och underhyresgäster där en tvåa eller större bostad hyrs ut till en huvudhyresgäst som sedan tar vem som helst som underhyresgäst. Dessutom uppfattas boendet i AUS bostäder som en medlemsförmån. AUS har alltså försökt erbjuda bostäder för så många medlemmar som möjligt. I ett arrangemang med huvudhyresgäst och underhyresgäster kan AUS i egenskap av hyresvärd inte kontrollera till vem bostäderna hyrs ut i andra hand, vilket sannolikt skulle leda till att AUS-medlemmarnas andel av hyresgästerna skulle minska. Arrangemanget med en huvudhyresgäst och underhyresgäster garanterar inte heller automatiskt att hyresgästerna i FPA:s ögon utgör separata hushåll och därmed får individuella bostadsbidrag.

 

AUS gör kompis- och familjeavtalen jämbördigare genom att alla hyresgäster som är AUS-medlemmar i fortsättningen kan bo i en kompisbostad så länge minst en hyresgäst har återstående boenderätt. Dessutom utvecklar AUS som bäst möjligheten att kollektivt ansöka om studentrum, så att vänner kan bo i samma bostad med separata hyresavtal. Även reglementet för boende kommer att ses över nästa år, så ändringar är möjliga i den här frågan.

 

Mer information ger studentkårens styrelsemedlem Onni Lampi (e-post: onni.lampi@ayy.fi, tfn: 050 520 9444).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *