Internationella ärenden


Kategorier

AUS belönade årets internationella bragd och årets gärning för inlärningsfrämjande 2013

Pressmeddelande
AUS
Fritt att publiceras 1.2.201
4

Aalto-universitetets studentkår (AUS) belönade på sin fjärde årsfest den 1.2.2014 årets internationella bragd och årets gärning för inlärningsfrämjande 2013.  Fysikerspexet tilldelades priset årets internationella bragd 2013. Dessutom fick Sergei Chekurov och Gaurav Das hedersomnämnanden. Årets gärning för inlärningsfrämjande 2013 är projektet Uudet koekäytännöt.

Fysikerspexet satte upp en engelskspråkig föreställning av spexet Limbo – Asiaton oleskelu kielletty (Limbo – No loitering) i december 2013. På det här sättet fick över hundra internationella studerande chansen uppleva spexet, en central del av studentkulturen, på ett språk de förstår. Det här är ett utmärkt exempel på hur integrationen av internationella studenter i Aaltosamfundet kan underlättas.

Sergei Chekurov fick hedersomnämnandet för sin aktivitet för att förbättra de internationella studenternas ställning inom Maskiningenjörsgillet (KIK) och Ingenjörsstuderandena (ITY). Tack vare Chekurov känner sig många internationella studenter som en del av Aaltogemenskapen. Med utmärkelsen vill AUS uppmuntra studentorganisationerna att ta med de internationella studenterna i sin verksamhet.

Gaurav Das tilldelades också ett hedersomnämnande för sitt aktiva deltagande i olika typer av verksamhet (såsom BEST och Student Family Friend). Das är ett perfekt exempel på en fördomsfri internationell studerande som är intresserad av att lära känna den lokala kulturen. Med denna utmärkelse vill AUS uppmuntra internationella studenter att delta i Aaltosamfundets verksamhet.

Med priset årets internationella bragd vill AUS betona hur viktig en högklassig internationalisering är för Aaltos studenter. Det måste skapas möjligheter för internationella studenter att delta fullt ut i universitetssamfundets verksamhet på alla nivåer.

Projektet Uudet koekäytännöt utsågs till årets gärning för inlärningsfrämjande. Projektet jobbar konkret för att göra studierna mer flexibla. Att effektivt avlägga studiepoäng är allt viktigare både för universiteten och studenterna själva, och det här projektet röjer effektivt praktiska hinder. Projektgruppen har dessutom visat imponerande aktivitet och hängivenhet i pilotskedet och uthålligt fortsatt utveckla arbetet också efter att det ursprungliga projektet nått sitt slut.

Tanken med priset för inlärningsfrämjande är att synliggöra och understödja konkreta handlingar och projekt inom Aalto-universitetet för att främja inlärning.

 

Mer information:

Den internationella bragden

Milla Ovaska, sakkunnig, internationella ärenden, milla.ovaska@ayy.fi, 050 520 9446
Sanna Unkuri, styrelsemedlem, internationella ärenden. sanna.unkuri@ayy.fi, 040 579 6125

Gärningen för inlärningsfrämjande

Pietari Keskinen, styrelsemedlem, högskolepolitik, pietari.keskinen@ayy.fi, 040 502 4015

Ansökan till delegationen för utvecklingssamarbete KENKKU för läsåret 2013–2014

FSF:s styrelse bildar en ny Delegation för utvecklingssamarbete (KENKKU) i slutet av augusti då den nuvarande delegationens mandatperiod går ut. KENKKUs mandatperiod varar från början av september till slutet av augusti. KENKKUs uppdrag är att fungera som en rådgivare till FSF:s styrelses i frågor gällande utvecklingssamarbete och leda projekt i samarbete med FSF:s koordinator för utvecklingssamarbete. FSF:s nuvarande utvecklingssamarbetsprojekt omfattar projektet för utveckling av gemenskapsgrupper i Mongoliet, projektet för förebyggandet av naturkatastrofers skadeverkningar i Guatemala, projektet för att utveckla Moçambikiska barns läsoch skrivförmåga och den nationella temaveckan för utvecklingssamarbete i Finland. Som en KENKKU-medlem får du underrätta studentkårerna om FSF:s arbete inom utvecklingssamarbete och bekanta dig med Finlands utvecklingspolitik och medborgarorganisationers insatser inom tvecklingssamarbete. Läs mera om FSF:s utvecklingssamarbete på adressen http://kehitysyhteistyo.syl.fi/svenska.

KENKKU har sammanlagt 15 medlemmar från olika studentkårer varav cirka hälften fortsätter från föregående mandatperiod. KENKKU träffas en gång i månanden i Helsingfors, oftast på måndagar eller fredagar. Beredningsarbetet sker mellan mötena via e-post. Under sommaren ordnas inga KENKKU-möten. KENKKUs uppgifter omfattar bl.a. att assistera i projektstyrning, t.ex. rapportering kring och uppföljning av projekten. Varje KENKKU-medlem hör till en landgrupp där han eller hon bekantar sig närmare med ett av FSF:s projekt och deltar i projektets styrning. Till KENKKUs uppgifter hör också att sprida information om utvecklingssamarbete t.ex. genom att skriva blogginlägg och besöka studentkårer. Arbetsuppgifterna beskrivs noggrannare i det bifogade dokumentet. KENKKU-medlemmarna ersätts för resekostnaderna till delegationens möten.

I år söker ESF multidisciplinärt kunnande. Kunskap om och intresse för projektstyrning inom utvecklingssamarbete anses också vara en fördel. De viktigaste egenskaperna är ändå att personen i fråga är färdig att binda sig till ett tidvis mycket tidskrävande men samtidigt mycket givande uppdrag och att personen är samarbetsvillig, entusiastisk och idérik. Den sökande måste binda sig till att aktivt delta i KENKKUs verksamhet både innan- och utanför mötesrummen, som t.ex. studentkårbesöken där man presenteras FSF:s verksamhet. Vidare förutsätter uppdraget att den sökande binder sig till att i händelse av eventuella förhinder, som t.ex. utbytesstudier, arbetspraktik eller arbetslivet, delta i KENKKUs möten och verksamhet på distans. Ansökan bör innehålla information om eventuella resor till utlandet. På grund av projektet i Guatemala förutsätter vi att en del av de studerande som väljs till KENKKU har flytande språkkunskaper i spanska. Den sökande bes beskriva sina kunskaper och sin motivation i förhållande till de ovannämnda faktorerna och vidare även berätta hur han eller hon skulle sträva efter att utveckla sin studentkårs kännedom om FSF:s utvecklingssamarbete. Ansökan bör även specificera vilken landgrupp och vilken arbetsuppgift den sökande önskar sig. Vi förutsätter flytande läs- och hörförståelse av finska.

Skicka dina ansökningar via e-post före 28.4.2013 till AUS:s styrelsemedlem som ansvarar för utvecklingssamarbete Mariko Landström (mariko.landstrom@ayy.fi). Studentkårerna uppmanas nu att föreslå nya KENKKU-medlemmar till FSF:s styrelse. FSF önskar att studentkårerna föreslår en eller två personer. Trots att studentkåren inte behöver driva några projekt eller annan verksamhet inom utvecklingssamarbete, förutsätter uppdraget att den sökande har minst någon typ av erfarenhet av frågor kring om utvecklingssamarbete.

 

Mera information:
Mariko Landström
Styrelsemedlem, internationella ärenden och utvecklingssamarbete
Aalto-universitetets studentkår

 

KENKKU

uppdragsbeskrivning 2013–14

Viktiga egenskaper för en KENKKU-medlem:
– Förmåga till självständigt arbete
– Informationssökning
– Förmåga att slutföra saker
– Eget initiativ
– Kunskaper inom projekthantering
– Vilja att binda sig till KENKKUs verksamhet
– Äkta intresse och vilja att lära sig nytt

KENKKU-medlemmarnas allmänna uppgifter:
– Deltagning i KENKKUs möten
– Producera kommunikationsmaterial: blogginlägg och www-sidor
– Besöka studentkårer och upprätthålla kontakter till studentkårernas styrelsemedlemmar med ansvar för utvecklingssamarbete
– Kommunikation och kontakt med andra KENKKU-medlemmar utanför mötena, speciellt via epost
– Landgruppsarbete. Varje KENKKU-medlem utses en viss landgrupp (Guatemala, Mongoliet, Moçambique). Landgrupperna svarar för uppföljandet av projekten i sina respektive ansvarsland. Största delen av det självständiga arbetet anknyter till landgruppernas arbete. Landgruppens verksamhet omfattar följande områden:

  • Fördjupning i den egna landgruppens projekt: planer, årsrapporter och kvartalsrapporter.
  • Uppföljande av projektet tillsammans med koordinatorn för utvecklingssamarbete
  • Deltagning i landgruppsträffen som ordnas i början av hösten
  • Landgruppsträffen är ett informellt möte för noggrannare genomgång av projektplanen
  • Kontakt med landgruppens medlemmar
  • Årsrapportering
  • Underrätta sin landgrupp om ärenden som behandlats på mötet om någon av gruppens medlemmar varit förhindrad från att delta
  • Ansvar för KENKKU-mötets matservering en gång per termin
  • Deltagning i eventuella Skype-möten med projektpartner och koordinatorn för utvecklingssamarbete
  • Skriva rapporter kring projektet

Ordförandes uppgifter:
Varje landgrupp väljer bland sig en ordförande. Ordföranden har följande ansvar:
– Skriva landgruppens verksamhetstestamente
– Koordinera den egna gruppens verksamhet
– Ansvara för gruppens träffar, fördela matansvaret, ansvara för rapportering och för att gruppen håller sina deadlines
– Hålla koordinatorn för utvecklingssamarbete underrättad om landgruppens verksamhet

Kommunikationsansvarigas uppgifter:
KENKKU har sammanlagt tre kommunikationsansvariga. Deras gemensamma uppgift är att utveckla och producera material och innehåll för studentkårbesöken. Varje kommunikationsansvarig har ansvar för ett av följande uppgifter:
– Ansvar för blogg och Facebook: delar skrivturerna och ser till att bloggen uppdateras regelbundet (1-2 gånger/mån) Skapar/uppdaterar KENKKUs fb-grupp och utvecklar Facebook som kommunikationskanal
– Ansvar för nätsidornas innehåll: går igenom nätsidornas innehåll och sammanställer nätsidornas uppdateringsbehov fyra gånger om året
– Ansvar för KENKKUILLAAN-nyhetsbrevet: personen i fråga ansvarar för samlandet av material för och editering av det två gånger om året utkommande KENKKUILLAAN-nyhetsbrevet

Etvo-ansvarigas uppgifter:
Projekten i Moçambique och Mongoliet söker Etvo-volontärer för 2013. KENKKUs Etvo-ansvariga hör till landgrupperna för Mongoliet och Moçambique. Följande uppgifter ingår i Etvo-ansvarigas uppdragsbeskrivning:
– Deltagande i Etvo-veckoslutsevenemanget i slutet av september
– Inskolning av volontärer tillsammans med koordinatorn för utvecklingssamarbete (projektet, projektlandets kultur och seder samt FSF:s och KENKKUs verksamhet)
– Kontakt med volontären under volontärperioden

Läs mera om Etvo volontärprogrammet på adressen www.etvo.fi/svenska

 

 

 

Trespråkighetsplan 2012–

I detta dokument beskrivs på ett allmänt plan de tillvägagångssätt som används från och med år 2012 för att genomföra den på delegationsmötet 6/2010 godkända studentkårens språkstrategi. Ifall delegationen förändrar språkstrategin, anses detta dokument vara föråldrat.

Nedan beskrivs de kutymer som inkorporeras i kåraktörernas dagliga arbete.

1.     Studentkårens viktiga dokument översätts till tre språk

Målsättning:

De centrala dokumenten för studentkårens intressebevakning översätts till tre språk så att språkminoriteternas representanter kan följa med studentkårens verksamhet, delta i diskussionen som förs om den och inverka fullvärdigt i verksamheten. Till exempel anvisningar, tillkännagivanden och andra dokument om studentkårens tjänster eller verksamhet som är viktiga för det vardagliga livet erbjuds på tre språk.

Åtgärder:

  • Centrala dokument med anknytning till intressebevakning, såsom ställningstaganden, linjepapper godkända av delegationen, utlåtanden, debattinlägg som publicerats samt styrelseprogrammet och uppdateringarna till det eller deras sammanfattningar översätts till tre språk huvudsakligen inom en vecka efter publiceringen.
  • Ansökningen till universitetsförvaltningens studeranderepresentant och anvisningar med anknytning till delegationsvalet publiceras på tre språk samtidigt.
  • I delegationens föredragningslistor skall rubrikerna vara på tre språk.
  • Mellanrubrikerna på styrelsens protokoll översätts till engelska och svenska inom en månad efter mötet.
  • Vid begäran erbjuder studentkåren information om övriga officiella dokument på svenska och engelska. Med övriga dokument avses t.ex. protokoll, resolutionsförslag, budgeter och bokslut.
  • Veckorapporten översätts till tre språk inom två dagar efter publiceringen.
  • Mer omfattande handböcker, exempelvis handboken om rättsskydd, halloped-handboken och föreningsguiderna översätts till tre språk då de blivit färdiga, huvudsakligen inom loppet av ett halvår.
  • Övriga guider översätts i tillämpliga delar till tre språk. Kommunikationssektorn bedömer uppdateringsbehovet årligen.
  • Studentkårens regler, boendereglementet och -infopaketen samt de avtalsutkast och –texter, granskningslistor och formulär som AUS:s servicepunkter använder erbjuds på tre språk.
  • Övriga broschyrer, anvisningar, publikationer, enkäter samt kalendern som studentkåren producerar framställs på tre språk så långt resurserna räcker till. Studentkårens aktörer skall själva utreda möjligheten att använda översättningstjänster i olika situationer.
  • Olika skyltar och anmälningar skrivs på tre språk.
  • Flerspråkigheten i AUS:s medier befrämjas.
  • Trespråkigheten syns i AUS:s visuella image och tecken.

Helhetsansvar: kommunikationssektorn

2.     Ayy.fi-webbplatsen är trespråkig

Målsättning:

I synnerhet det bestående materialet på nätsidorna finns på tre språk och med identiskt innehåll. Utgångspunkten är att all material på webbsidorna kan intressera studerande i alla språkgrupper. Enbart om informationen av någon särskild orsak endast berör en språkgrupp kan den förbli oöversatt.

Åtgärder:

  • Det statiska materialet som läggs till på webbplatsen skickas genast till översättarna.
  • Av det snabbt uppdaterade materialet så som nyheter, evenemang och diskussioner erbjuds en ungefärlig översättning med hjälp av översättare, översättningsprogram och sammanfattningar.
  • Föreningar uppmuntras på webbplatsen och i olika skolningar att sätta upp information om sina evenemang på hemsidorna på flera språk.
  • Kontaktuppgifterna för ansvariga i språkärenden läggs till nätsidorna.

Ansvar: kommunikationssektorn

3.     Alla språkgrupper skall ha möjlighet att delta i kårens verksamhet och evenemang

Målsättning:

Även språkminoriteternas representanter har lätt att delta i kårens och dess närliggande föreningars verksamhet och evenemang. Växelverkan mellan olika språkgrupper är livlig.

Åtgärder:

  • Kåren uppmuntrar att publicera alla reklam, inbjudningar och övrigt material i anknytning till evenemang på flera språk.
  • Kåren strävar efter att ordna mer program i sina evenemang som lämpar sig för språkminoriteterna.
  • Föreningarna och frivilliga uppmuntras att informera på flera språk om sin verksamhet och arrangera även sådan verksamhet och sådana evenemang som lämpar sig för språkminoriteterna. Föreningar uppmuntras att utnämna en ansvarig för internationella ärenden vars uppgift bland annat är att sköta användandet av engelska i föreningens verksamhet och informering.
  • Alla aktörer uppmuntras att använda sammanfattningar i vardaglig kommunikation, exempelvis på e-postlistor, skolningar och olika evenemang, då en exakt översättning visar sig vara alltför belastande.

Helhetsansvar: organisations- och kultursektorn

4.     Språkminoriteternas representanter med i påverkningsarbetet

Målsättning:

Även språkminoriteternas representanter har en äkta möjlighet att påverka studentkårens och universitetets verksamhet.

Åtgärder:

  • Delegationsgrupperna uppmuntras att beakta språkminoriteterna i all sin verksamhet, speciellt i delegationsvalets kandidatrekrytering och valkampanj.
  • Simultantolkning på engelska ordnas till delegationsmöten, om personer utan kunskaper i finska befinner sig på plats.  Anföranden på möten kan hållas på finska, svenska eller engelska.
  • På e-postlistorna uppmuntras till att använda engelska eller åtminstone sammanfattningar och rubriker på engelska.
  • På delegationens aftonskola finns det ingen tolk men engelska och svenska kan användas vid behov. Transparangerna för presentationer och inledningar strävar man till att skriva på engelska och specialtermerna som finns med nämns på finska, engelska och svenska i tillämpliga delar.
  • Materialet som behandlas på delegationsmöten skickas på tre språk. Översättningarna skickas senast fem dagar före mötet. Av dokumentet översätts bara den sista versionen före mötet och vid begäran skickas tilläggsinformation om bearbetningsversionen.
  • Studentkåren uppmuntrar språkminoriteternas representanter att söka sig till halloped-platserna och stöder dem i sina uppgifter.

Helhetsansvar: internationella och utbildningspolitiska sektorn

5.     Personalens utbildning och stöd

Målsättning:

Personalen kan fungera på tre språk och upplever inte trespråkigheten som belastande eller negativt för det egna arbetet. Personalen har tillräckligt med stöd och resurser för att genomföra trespråkigheten. Verkställandet av språkstrategin är inte på någon enskild sektors ansvar, utan alla aktörer skall beakta den i sitt arbete på eget initiativ.

Åtgärder:

  • Personalen får med jämna mellanrum skolning där det gås igenom den tydliga praxisen om översättarna och om användandet av olika språk.
  • Med personalen kan man komma överens om avläggning av språkkurs i anknytning till de egna arbetsuppgifterna med arbetsgivarens stöd.
  • Då ny personal rekryteras ingår tillräckliga språkkunskaper och positiv attityd mot bruket av främmande språk i rekryteringskriterierna.

Helhetsansvar: huvudsektorn

6.     Intressebevakning

Målsättning:

Aalto-universitetet är ett internationellt universitet som erbjuder sina studerande mångsidiga möjligheter till en internationell studiemiljö och högklassig undervisning på tre språk.

Åtgärder:

  • Intressebevakningens målsättningar som nämns i kapitel 4 befrämjas i samarbete med Aalto-universitetet och övriga intressentgrupper.

Helhetsansvar: internationella sektorn

International students’ new insurance packages are now ready for purchasing

As a solution to international students’ difficulties in finding a suitable health insurance, Aalto University has negotiated an insurance package together with other Finnish institutions through Marsh broker company. The insurance package has now become available for purchasing. Aalto University Student Union AYY thanks Aalto University for taking prompt action to answer AYY’s initiative on negotiating these insurance packages.

The inavailability of reliable insurances with good coverage and a reasonable price has been a big problem for international students from several countries outside the EU/EEA and the student movement in Finland has been actively promoting group insurances as a solution for several years.

AYY is also glad that Aalto took the initiative to organise the tendering in cooperation with all Finnish universities and universities of applied science, thus achieving a lower price for the package and a significant improvement to international students’ situation in many institutions all over Finland.

The package costs €260 per year (or €0,71 a day) for students who have access to the Finnish Student Health Service FSHS (all students who are members of the student union AYY). If an exchange student, who stays in Finland for a shorter period, is not a member of AYY, a package with larger coverage is available for €431 per year.

The package meets the requirements of the Finnish Immigration Service for obtaining a residence permit. For more detailed information about purchasing the insurance please read the instructions by Aalto. If you have more questions, please contact your school’s Student services.

The student union is interested in following how the new insurance package works and how well it covers students’ needs. If you have feedback about the insurances’ coverage, availability, price or something else, please share your experiences with AYY’s Specialist for International Affairs Hanna Sauli: international(at)ayy.fi.

Trespråkighetsplanen 2010–2011

I detta dokument beskrivs på ett allmänt plan de tillvägagångssätt som används för att genomföra den i delegationsmötet 6/2010 godkända språkstrategin. Ifall delegationen förändrar språkstrategin, anses detta dokument vara föråldrat.

Nedan beskrivs de kutymer som inkorporeras i kåraktörernas dagliga arbete. Vid de punkter där nuläget inte motsvarar målsättningen är tidsgränsen för att nå målsättningen slutet av år 2010.

1. Studentkårens viktiga dokument översätts till tre språk

Målsättning:

De centrala dokumenten för studentkårens intressebevakning översätts till tre språk så att språkminoriteternas representanter kan följa med studentkårens verksamhet, delta i diskussionen som förs om den och inverka fullvärdigt i verksamheten. Anvisningar, dokument och tillkännagivanden som är viktiga för det vardagliga livet inom studentkåren erbjuds på tre språk.

Åtgärder:

  • Centrala dokument med anknytning till intressebevakning, såsom ställningstaganden, utlåtanden, linjepapper godkända av delegationen, debattinlägg som publicerats samt styrelseprogrammet och uppdateringarna till det eller deras sammanfattningar översätts till tre språk huvudsakligen inom en vecka efter publiceringen.
  • Ansökningen till universitetsförvaltningens studeranderepresentant och anvisningar med anknytning till delegationsvalet publiceras på tre språk samtidigt.
  • I delegationens föredragningslistor skall rubrikerna vara på tre språk.
  • Styrelsens beslutsförteckning översätts till engelska inom en månad efter mötet.
  • Om övriga dokument måste studentkåren erbjuda information på svenska och engelska om det krävs. Med övriga dokument avses t.ex. protokoll, resolutionsförslag, budgeter och bokslut.
  • Veckorapporten översätts till tre språk inom två dagar efter publiceringen.
  • Mer omfattande handböcker, exempelvis handboken om rättsskydd, halloped-handboken och föreningshandböckerna översätts till tre språk då de blivit färdiga, huvudsakligen inom loppet av ett halvår.
  • Handboken åt nya studerande översätts delvis till tre språk. Informeringssektorn bedömer uppdateringsbehovet årligen.
  • Studentkårens regler, boendereglementet och -infopaketen samt de avdragsutkast och -texter, granskningslistor och formulär som AUS:s betjäningspunkter använder skall översättas till tre språk inom loppet av ett halvår efter att språkstrategin godkänts.
  • Övriga broschyrer, anvisningar, publikationer, enkäter samt kalendern framställs på tre språk så långt resurserna räcker till. Studentkårens aktörer skall själva utreda möjligheten att använda översättningstjänster i olika situationer.
  • Olika skyltar och anmälningar skrivs på tre språk.
  • Flerspråkigheten i Aino och OUBS befrämjas.
  • Trespråkigheten syns i AUS:s visuella image och tecken.

Helhetsansvar: kommunikationssektorn

2. Ayy.fi-webbplatsen är trespråkig

Målsättning:

I synnerhet det bestående materialet skall finnas på nätsidorna på tre språk och med identiskt innehåll. Utgångspunkten är att all material på webbsidorna kan intressera studerande i alla språkgrupper. Enbart om informationen av någon särskild orsak endast berör en språkgrupp kan den förbli oöversatt.

Åtgärder:

  • En översättare rekryteras för att utföra översättningsprojektet. Nätsidorna genomförs som trespråkiga genast från början.
  • Av det snabbt uppdaterade materialet erbjuds en ungefärlig översättning med hjälp av översättare, översättningsprogram eller sammanfattningar.
  • Föreningar uppmuntras på webbplatsen och i olika skolningar att sätta upp information om sina evenemang på hemsidorna på flera språk.
  • Det bestående materialet som tilläggs på nätsidorna levereras i fortsättningen genast åt översättarna.
  • Kontaktuppgifterna för ansvariga i språkärenden läggs till nätsidorna.

Ansvar: kommunikationssektorn

3. Alla språkgrupper skall ha möjlighet att delta i kårens verksamhet och evenemang

Målsättning:

Även språkminoriteternas representanter har lätt att delta i kårens och dess närliggande föreningars verksamhet och evenemang. Växelverkan mellan olika språkgrupper är livlig.

Åtgärder:

  • Kåren uppmuntrar att publicera alla reklam, inbjudningar och övrigt material i anknytning till evenemang på flera språk alltid då evenemanget lämpar sig även för icke-finskspråkiga.
  • Kåren strävar efter att ordna mer program i sina evenemang som lämpar sig för språkminoriteterna.
  • Föreningarna uppmuntras att informera på flera språk om sin verksamhet och arrangera även sådan verksamhet som lämpar sig för språkminoriteterna. En ansvarig för internationella ärenden i varje förening sköter användandet av engelska i föreningens verksamhet och informering. Möjligheten att erbjuda översättningstjänster i begränsad skala åt föreningarna utreds.
  • Alla aktörer uppmuntras att använda sammanfattningar i vardaglig kommunikation, exempelvis på e-postlistor, skolningar och olika evenemang, då en exakt översättning visar sig vara alltför belastande.

Helhetsansvar: förenings- och kultursektorn

4. Språkminoriteternas representanter med till politiken

Målsättning:

Även språkminoriteternas representanter har en äkta möjlighet att påverka studentkårens och universitetets verksamhet.

Åtgärder:

  • Delegationsgrupperna uppmuntras att beakta språkminoriteterna i all sin verksamhet, speciellt i delegationsvalets kandidatrekrytering och valkampanj.
  • Möjligheten att anställa en simultantolk eller rekrytera frivilliga tolkar till delegationsmöten utreds, om personer utan kunskaper i finska befinner sig på plats.
  • Studentkåren uppmuntrar språkminoriteternas representanter att söka sig till halloped-platserna och stöder dem i sina uppgifter.

Helhetsansvar: internationella och utbildningspolitiska sektorn

5. Personalens utbildning och stöd

Målsättning:

Personalen kan fungera på tre språk och upplever inte trespråkigheten som belastande eller negativt för det egna arbetet. Personalen har tillräcklig stöd och resurser för att genomföra trespråkigheten. Verkställandet av språkstrategin är inte på någon enskild sektors ansvar, utan alla aktörer skall beakta den i sitt arbete på eget initiativ.

Åtgärder:

  • Personalen får utbildning om användandet av olika språk och översättarpraxiserna. Personalen uppmuntras att utnyttja översättningstjänsterna.
  • En praktisk kurs i svenska planeras åt personalen, övningar i anknytning till det egna arbetet och allmänna muntliga övningar ingår i kursen. Det rekommenderas att man tar kursen men den är inte obligatorisk. Dessutom kan personalen komma överens med studentkåren om en kompletterande språkkurs i anknytning till de egna arbetsuppgifterna.
  • Då ny personal rekryteras ingår tillräckliga språkkunskaper och positiv attityd mot bruket av främmande språk i rekryteringskriterierna.
  • MOT-ordböcker anskaffas åt personalen snarast möjligt. FSF:s studentkårsvokabulär tas i bruk då den blir klar under hösten 2010.
  • Möjligheterna att utöka studentkårens översättningsresurser utreds. Studentkåren kommer överens om fungerande kutymer med översättarna gällande översättningarnas leverans.

Helhetsansvar: huvudsektorn

6. Intressebevakning

Målsättning:

Aalto-universitetet är ett internationellt universitet som erbjuder sina studerande mångsidiga möjligheter till en internationell studiemiljö och högklassig undervisning på tre språk.

Åtgärder:

  • Intressebevakningens målsättningar som nämns i kapitel 4 befrämjas i samarbete med Aalto-universitetet och övriga intressentgrupper.

Helhetsansvar: internationella sektorn

AUS’s språkstrategin

Språkstrategin
Aalto-universitetets studentkårs karta till trespråkigheten

1. Inledning

Enligt § 46 i universitetslagen är Aalto-universitetets studentkårs officiella språk finska och svenska. Dessutom är en betydande andel av studentkårens medlemmar – år 2010 cirka 10 procent – internationella studerande, varav majoriteten kan varken finska eller svenska, utan använder engelska som sitt huvudsakliga språk i Finland. Undervisningsministeriets och Aalto-universitetets målsättning är att i framtiden betydligt öka de internationella studerandenas antal.

I nuläget sker en stor del av studentkårens verksamhet och kommunikation enbart på finska. För att även minoriteterna skall ha möjlighet att fullvärdigt delta i studentkårens verksamhet, skall bruket av svenska och engelska vid sidan om finskan ökas. Alla kårmedlemmar drar nytta av de möjligheter som internationaliseringen för med sig och den berikning av studiemiljön som orsakas av tät växelverkan mellan språkgrupperna.

Syftet är att använda svenska och engelska genomgående vid sidan om finskan. Exempelvis då nya dokument skapas skall man se till att de är tillgängliga också för språkminoriteterna. I studentkårens evenemang kan man använda svenska eller engelska parallellt eller i stället för finska och medlemmarna uppmuntras till att använda dem. Bruket av svenska och engelska skall ej begränsas enbart till sådana tillfällen som berör i synnerhet de ifrågavarande minoriteterna.

Språkstrategin siktar på att skapa en gemensamt överenskommen kutym om hur olika språk skall användas i olika situationer så att enskilda aktörer inom studentkåren skulle ha lättare att i sin verksamhet beakta olika språkgrupper och agera ändamålsenligt beträffande dem. Samtidigt skissas riktningen i vilken det är meningen att språkens ställning i Aalto-universitetet utvecklas.

I denna strategi linjeras enbart om bruket av finska, svenska och engelska. Enligt läget kan även andra språk användas, men de har ingen officiell ställning inom studentkåren. Språkstrategins genomförning styrs av trespråkighetsplanen som godkänts av styrelsen. En helhetsbedömning om språkstrategins genomförning och trespråkighetsplanens ändamålsenlighet görs före utgången av år 2011.

2. Nuläget inom studentkåren och Aalto-universitetet

AUS använder redan nu tre språk i en del av sin kommunikation. Veckorapporten översätts till svenska och engelska. I varje nummer av Aino-tidningen finns det engelskspråkiga avsnitt. På studentkårens nätsidor har de viktigaste delarna av det bestående innehållet översatts till svenska och engelska. Av studentkårens övriga kommunikation översätts i ramerna för översättningsresurserna en hel del tillkännagivanden och annat material. Speciellt det material som berör internationella studerande framställs främst på engelska och de har egna engelskspråkiga e-postlistor. Studentkårens anställda har åtminstone grundkunskaper i både engelska och svenska.

I nuläget finns ändå ingen linjedragning om vilken information som skall översättas. Till exempel information med anknytning till intressebevakning, som ställningstaganden och styrelseprogrammet, samt grundläggande dokument med anknytning till studentkåren, såsom reglerna, existerar enbart på finska. Dessutom förutsätter fungerandet i förtroendeuppdrag kunskaper i finska. Således är det svårt att delta i eller påverka studentkårens verksamhet om man inte kan finska. Speciellt problematisk är de internationella studerandenas extrema underrepresentation i exempelvis delegationen eller på halloped-platserna (halloped = styrelsens studeranderepresentat). De föreningars verksamhet som fungerar i studentkårens närhet är finskspråkig, liksom evenemang och deras informering, nyheterna samt diskussionen inom studentkåren. På kampusområdena i Otnäs och Kampen är många vardagliga ting, såsom skyltar och matlistor, mestadels enbart på finska.

Även universitetet har en lång väg att gå för att bli ett internationellt universitet. Inom de teknisk-vetenskapliga och konstindustriella fakulteterna erbjuds undervisning på finska, svenska och engelska och inom den handelsvetenskapliga fakulteten på finska och engelska. Emellertid är undervisningsutbudet och -kvaliteten samt personalens språkkunskaper ännu bristfälliga. Växelverkan mellan finländska och internationella studerande är knapp. Utbudet av omfattande och högklassig undervisning i finska och svenska åt internationella studerande är begränsat, och detta stöder inte möjligheten att bli sysselsatt i Finland.

3. Målet och principerna inom studentkåren

Målet är att tjänsterna erbjuds i så stor utsträckning som möjligt på alla tre språk. Trespråkigheten syns i AUS:s verksamhet och visuella image. Språkminoriteternas representanter har lätt att delta i studentkårens och dess föreningars evenemang och verksamhet, och växelverkan mellan olika språkgrupper är livlig.

Utgångspunkten är att språkminoriteterna är intresserade av samma material som finskspråkiga studerande. Internationella studerande skall inte ses som en från övriga medlemskåren separat specialgrupp, som berörs enbart av sina egna, särskilda ärenden. Om något besked berör bara medlemmar av en specifik språkgrupp kan det anses oändamålsenligt att översätta det på alla tre språk.

Svenskans och engelskans ställningar är inte fullt jämförbara. Språkens användningsändamål skiljer sig från varann, och det här ställer olika utmaningar för bruket av svenska och engelska. Svenskans ställning grundar sig på Finlands lag, och enligt förvaltningslagen bör alla svenskspråkiga ha chans att använda svenska i ärenden som berör dem. Alla svenskspråkiga kan inte finska. Största delen av de svenskspråkiga kan ändå finska i viss mån, och ifall de står inför valet att kommunicera på flytande finska eller på undermålig svenska, kan de välja att uträtta ärendet på finska. Svenskspråkiga har i flesta fall samma bakgrundskunskaper om ärenden som finskspråkiga.

Målgruppen för engelskspråkig kommunikation är i flesta fall fullständigt okunniga i fråga om inhemska språk och får alltså ingen information, om inte denna erbjuds på engelska. Engelska är å andra sidan det enda språket som alla kårmedlemmar kan åtminstone en aning, så i vissa enspråkiga situationer är det motiverat att använda engelska.

Det är skäl att konstruera den engelskspråkiga informationen på så sätt att de begrepp med anknytning till finländsk studiekultur förklaras noggrannare åt läsaren än i det finskspråkiga eller svenskspråkiga materialet. Hur som helst skall de olika språkversionerna av samma dokument ha så långt som möjligt samma innehåll för att undvika förvirring och underlätta uppdatering. En del av de internationella studerandena kan också använda finska eller svenska som sitt kontaktspråk med studentkåren. Till exempel det bestående materialet på nätsidorna skall ha samma innehåll på alla tre språk.

De centrala dokumenten med anknytning till studentkårens intressebevakning översätts till tre språk så att representanter för språkminoriteterna kan följa med studentkårens verksamhet, delta i diskussionerna om den och inverka på den fullvärdigt. Dokument med anknytning till studentkårens verksamhet och tjänster, anvisningar, tillkännagivanden och övriga för medlemmarna viktiga dokument erbjuds på tre språk. Långvariga dokument måste i början översättas på projektbasis, vilket kräver inom en nära framtid att mer resurser satsas på översättningen. Detta grundarbete hjälper det framtida användandet av engelska och svenska inom studentkåren.

I den vardagliga kommunikationen finns det ofta situationer, då åstadkommandet av samma information på tre språk skulle oskäligt fördröja uträttandet av ärenden eller anses onödigt belastande. I sådana fall uppmuntras studentkårens aktörer att använda sammanfattningar och riktgivande översättningar, åtminstone till engelska, så att även internationella studerande fattar vad det är frågan om och kan vid behov fråga om tilläggsinfo. Speciellt då det informeras om olika evenemang och aktuella ärenden är det viktigt att översättningarna blir snabbt färdiga. Perfekt samtidighet behöver man inte sträva efter, men kåren måste se till att språkminoriteterna får informationen då den ännu är aktuell. Därför definieras tidsgränser för översättandet av dokument.

Speciellt viktigt med tanke på språkminoriteternas rättigheter är att de har möjligheten att fungera i studentkårens förtroendeuppgifter. Det bör garanteras att minoriteternas representanter får tillräcklig information om delegationsvalet, har en genuin möjlighet att ställa upp i valet och delta i delegationens eller styrelsens arbete, eller bli universitetsförvaltningens studeranderepresentanter och att de språkmurar som fortfarande existerar i anknytning till dessa saker aktivt nedmonteras. I delegationen och styrelsen kan svenska och engelska vid behov användas vid sidan om finskan. Kommittéerna, utskotten och övriga frivilliga organ kan själva bestämma om de skriver sina dokument på finska, svenska eller engelska. Användandet av ett språk räcker. Det är önskvärt att en person som inte kan finska har möjlighet att verka i vilket som helst organ inom studentkåren enligt eget intresse, detta kräver en flexibel attityd av alla aktörer.

De föreningar som är verksamma inom studentkåren uppmuntras att beakta språkminoriteterna i sin verksamhet. Möjligheten att delta i föreningsverksamhet gör det lättare för internationella studerande att anpassa sig till Finland. Föreningarna uppmuntras att välja en ansvarig för internationella ärenden som sköter föreningens engelskspråkiga informering och verksamhet. Dessutom utreds möjligheten att erbjuda översättningstjänster åt föreningarna. Studentkåren skapar med sitt sätt att informera ett allmänt positivt attitydklimat gentemot trespråkigheten.

För att trespråkigheten skall bli verklighet är det väsentligt att personalen kan fungera på tre språk och upplever inte trespråkigheten som belastande eller negativt för det egna arbetet. Personalen bör ha tillräckligt stöd och resurser för att förverkliga trespråkigheten, inklusive möjligheten att få kompletterande språkundervisning som stöder arbetsuppgifterna.

Det får inte förbli på vissa enskilda sektorers ansvar att förverkliga trespråkigheten, utan alla aktörer skall beakta den på eget initiativ i sitt arbete. Då personal anställs ingår tillräckliga språkkunskaper och positiv attityd till trespråkigheten i rekryteringskriterierna. Nya styrelsemedlemmar anvisas att använda språk enligt trespråkighetsprincipen under inskolningen.

För kostnadseffektivitetens skull är det inte förnuftigt att hela personalen översätter dokument till tre språk. Därför skall studentkåren se till att tillräckliga översättningsresurser finns till hands så att nätsidorna, de viktigaste dokumenten och informeringen om aktuella ärenden kan skötas på tre språk. På så sätt håller även översättningarna hög standard. I kundbetjäningssituationer och i övrig vardaglig kommunikation måste man ha en mer pragmatisk inställning till bruket av språk – huvudsaken är att sakinnehållet förmedlas. Hela personalen kan inte ha utmärkta kunskaper i tre språk utöver sin professionella sakkunskap. Viktigare är att uppmuntra till användingen av språk även då kunskaperna är bristfälliga samt att erbjuda personalen språkundervisning vid behov.

4. Målsättningar för studentkårens intressebevakning

De följande målsättningarna står i fokus för studentkårens intressebevakning i samarbete med Aalto-universitetet:

  • Aalto-universitetet är ett internationellt universitet som erbjuder sina studerande mångsidiga möjligheter till en internationell studiemiljö och högklassig undervisning på tre språk.
  • Det är möjligt att avlägga lägre högskoleexamen i Aalto-universitetet i de teknisk-vetenskapliga och konstindustriella fakulteterna på båda inhemska språken och på finska i den handelsvetenskapliga fakulteten. Universitetet är även en språkutvecklare på sina kunskapsområden och detta stöds av de inhemska språkens starka ställning inom undervisningen. Merparten av kurserna speciellt i magisterskedet kan avläggas på engelska.
  • Möjligheterna till internationell rörlighet för universitetspersonalen utvecklas så att de beredvilliga erbjuds fler och längre utbytesperioder. Möjligheten att rekrytera en stödperson för personalen som undervisar på engelska utreds. Ett bonussystem skapas för att utveckla personalens språkkunskaper.
  • Satsningen på den engelskspråkiga undervisningens kvalitet och pedagogik utökas. Personer som inte har tillräckliga färdigheter att undervisa på engelska skall ej heller förpliktas till det. Mångsidiga undervisningsmetoder skall användas i undervisningen så att det uppstår växelverkan.
  • Aalto skall se till att även språkminoriteterna får egna representanter i universitetsförvaltningen. I styrelseorgan och arbetsgrupper skall attityden till engelskan som arbetsspråk vara positiv och flexibel.
  • Informerings-, guidnings- och rådgivningstjänsterna måste fungera på tre språk. Internationella studerande har minst lika stort behov av information som övriga studerande, materialet på engelska skall vara lika omfattande som på de inhemska språken.
  • Aalto-universitetet skall erbjuda tillräcklig undervisning i inhemska språk åt internationella studerande så att dessa kan förbättra sina sysselsättningsmöjligheter i Finland. Speciellt resurserna för undervisningen i finska bör utökas. Språkundervisningen skall erbjudas vid sådana tidpunkter att det inte blir oskäligt svårt att avlägga språkstudier och egna ämnesstudier parallellt. De muntliga språkkunskaperna borde betonas på kurserna i stället för grammatikstudier.
  • Internationella studerande skall ha möjlighet att få sina studier i finska och svenska godkända som obligatoriska kurser i främmande språk. I det långa loppet skall möjligheten att inkludera studier i inhemska språk som en obligatorisk del i alla magisterprogram som ej undervisas på finska eller svenska utredas.
  • Det skall satsas på all språkundervisning. Språkundervisningen måste understöda utvecklandet av praktiska språkkunskaper, muntliga färdigheter och ordförrådet på det egna ämnesområdet.
  • Kampusområdena skall vara trespråkiga miljöer. Exempelvis alla matlistor, skyltar och officiella dokument skall konstrueras på tre språk.
  • Trespråkigheten befrämjas i samarbetet med Helsingfors och Esbo stad, motionstjänsterna, SHVS, Nyyti, HOAS och FSF.
  • Frivilliga utnyttjas för att förverkliga trespråkigheten. Studentkåren förhandlar med universitetet om kompensation i form av studieprestationer åt dessa frivilliga.