Aalto-universitetets studentkår tackar för möjligheten att uttala sig om planen för verkställandet av Aaltos språklinjedragningar och uttalar sig på begäran följande:

1.   Trespråkighet överallt

Planen för verkställandet innehåller många mål som bör understödas och som även är ambitiösa, speciellt för att förbättra engelskans ställning. AUS anser att det är avgörande viktigt för Aaltos framgång att universitetet tar raska steg mot trespråkighet och försäkrar tillräckliga resurser för att förverkliga målet.

AUS anser emellertid att satsningen på det svenska språket som lades fram i planen är mycket anspråkslös och undrar över omnämnandet i planen att det ännu görs en skild linjedragning om användningen av svenskan. Det tydligaste och mest fungerande är att betrakta svenskans ställning i alla språklinjedragningar redan från början och stäva efter att använda finska, svenska och engelska jämsides som likvärdiga alltid när det är möjligt.

Den bärande tanken bakom AUS:s eget trespråkighetsarbete är att språkminoriteterna är intresserade av samma material som de finskspråkiga studerandena. Så endast om en viss information av motiverad anledning berör enbart representanter av den ena språkgruppen kan det anses onödigt att översätta det till tre språk. AUS önskar också att Aalto tillägnar sig samma princip som den ledande tanken i dess trespråkighet.

AUS konstaterar att den mest fungerande lösningen är att sträva efter en kommunikation på tre språk med så likvärdigt innehåll som möjligt. Då är det lättare att ha kontroll över och uppdatera helheten och det tidskrävande rutinarbetet kan externaliseras till översättare.

2.   Tillräckligt med personalresurser

Planen gör ingen linjedragning om tillräckliga översättarresurser. En egen översättningstjänst nämns enbart i samband med forskning. I flera punkter har det dessutom framförts att de som arbetar med olika uppgifter själv producerar sammanfattningar och översättningar av dokumenten.

AUS påminner att det förmånligaste och effektivaste är att anställa tillräckligt med egna översättare och låta dessa översätta alla relevanta dokument rutinmässigt så att personalen i stället för att skriva referat eller översättningar kan koncentrera sig på sina egentliga uppgifter. De egna översättarna är också mycket billigare än köpta översättningstjänster. Dessutom möjliggör detta en omfattande användning av svenskan eftersom det med hjälp av översättare är lika snabbt och lätt att producera den tredje språkversionen som det är att producera två språkversioner.

Om man samtidigt vill säkerställa deltagarmöjligheterna för det internationella samfundets medlemmar samt å andra sidan de inhemska språkens ställning och utveckling som vetenskapsspråk är det nödvändigt att de olika språken används vid sidan av varandra.  Att förbinda hela personalen till ett så här krävande mål är omöjligt om man inte gör det tillräckligt lätt att låta professionella översättare översätta texter.

Speciellt relevant är också att utnämna ansvarspersoner. Förutom att man strävar till att förbinda hela Aalto-samfundet till målen behövs det till Aaltos övre nivå en person som har tillräckligt mandat och resurser för att främja trespråkighetsåtgärder och möjlighet att koncentrera sig på att koordinera helheten.

3.   AUS:s kommentarer till de presenterade åtgärderna (bilaga)

Som bilaga till utlåtandet finns det ursprungliga dokumentet till vilket har lagts AUS:s kommentarer till de presenterade åtgärderna. Några mest centrala uttag från dessa kommentarer:

1. Som övergripande princip bör man tillägna sig ett tillvägagångssätt där de internationella studerandena och personalen inte isoleras i sin egen verksamhet utan alla aaltoiter arbetar och tillbringar sin vardag tillsammans. Detta bör vara utgångspunkten i information, beslutsfattande organ, tjänster, undervisningsarrangemang osv.

• Evenemangens huvudspråk ska vara engelska om det finns personer som talar främmande språk närvarande.
• Samfundets icke-finskspråkiga medlemmar ska ha en möjlighet att fungera i Aaltos beslutsfattande organ.

2. Ett noggrannare åtgärdsprogram för utvecklandet av utbildning och uppmuntran är nödvändigt. Aalto ska skapa ett uppmuntringssystem för utvecklandet av språkkunskaper för hela personalen samt erbjuda tillräckligt stöd för personal som undervisar på engelska. Även studerandena ska uppmuntras till ett umgänge som överskrider språkgränserna genom att öka på interaktionen i undervisningen och godkänna prestationer som stöder internationalisering som en del av examen.
3. ”De internationella studenterna har en möjlighet att studera antingen finska eller svenska eller bådadera.” Detta är en oerhört viktig punkt som kräver extra uppmärksamhet eftersom speciellt kunskaper i finska har en betydande inverkan på den internationella studentens sysselsättningsmöjligheter och integration i det finska samhället.
4. Campusområdet ska göras helt trespråkigt. Man bör även påverka externa samarbetspartner och tjänsteleverantörer.
5. Inside når inte alla studerande så det är relevant att satsa på andra kommunikationskanaler (till exempel Into, Noppa, aalto.fi). Relevant information bör även erbjudas översatt till svenska.
6. Förverkligandet av de svenskspråkiga studerandenas rättigheter kräver mera konkreta åtgärder.

 

Godkänd av AUS:s styrelse

I Esbo 25.11.2011

==

Bilaga

AUS:s kommentarer till de presenterade åtgärderna

• Svenskan borde konsekvent hållas med från början som en del av alla språklinjedragningar istället för att man lämnar dess linjedragning till senare som ett skilt projekt.
• Arbetsgruppens rapport om svenskans ställning i Aalto (Arbetsgruppen för svenskspråkig undervisning i Aalto-universitet, 18.6.2009) innehåller flera konkreta sätt att stärka svenskans ställning.  AUS önskar att dessa sätt integreras som en del av Aaltos språkpraxis.
• Förändring i atmosfären kan främjas genom aktiva åtgärder så som att hålla saken framme i alla möjliga tillställningar, skolningar och material. Även dessa åtgärder borde planläggas.
• Aalto borde skapa ett uppmuntringssystem för utvecklandet av språkkunskaper för hela personalen.
• AUS belönar redan årets internationella lärare och årets internationella stordåd. Årets språkgärning-priset skulle till en del överlappa detta med det skulle skapa en positiv atmosfär.
• Även studerandena ska uppmuntras till ett umgänge som överskrider språkgränserna genom att öka på interaktionen i undervisningen och godkänna prestationer som stöder internationalisering som en del av examen. Man bör satsa på all språkundervisning och den ska stöda förbättrandet av praktiska språkkunskaper, talfärdigheten och språkfärdigheter gällande den egna branschen.
• Ett noggrannare åtgärdsprogram för utvecklandet av utbildning och uppmuntran är nödvändigt.
• Reservering av tillräckliga resurser är grunden till allt.
• Trespråkig kommunikation ska inte bara ökas på Inside utan överallt (till exempel Into, Noppa, aalto.fi). Inside når inte alla studerande så det är relevant att satsa på andra kommunikationskanaler.
• Trespråkigheten ska synas i allas arbetsbeskrivning men relevant är också en effektiv koordinering på övre nivå.
• Det viktigaste är att tydliggöra målsituationen i olika samband. De inhemska språkens betydelse är stor speciellt i universitetets tredje uppgift dvs. förverkligandet av den sociala rollen.
• Att skapa familjenätverk är en åtgärd som ska uppmuntras.  Det avgörande vad gäller trivsel är emellertid att man ska tillägna sig en  övergripande princip där de internationella studerandena och personalen inte isoleras i sin egen verksamhet utan alla aaltoiter arbetar och tillbringar sin vardag tillsammans. Detta bör vara verksamhetsprincipen i informering, beslutsfattande organ, tjänster, organisering av undervisning osv.
• Många intressentgrupper i Aalto såsom AUS och OIN arbetar redan för att underlätta det internationella samfundets medlemmars anpassning. Det lönar sig för Aalto att fullt utnyttja möjligheterna att samarbete med dess intressentgrupper.
• Evenemangens huvudspråk ska vara engelska om det finns personer som talar främmande språk närvarande.
• Detta är mycket viktigt bl.a. för studentrepresentanternas likvärdiga påverkningsmöjligheter. Man bör dock hålla i minnet att enligt lagen är universitetets förvaltningsspråk finska. Detta ska emellertid inte tolkas så att finska är det enda förvaltningsspråket och inga andra språk används vid sidan av det.
• Evenemangen huvudspråk ska vara engelska om det finns personer som talar främmande språk närvarande. Potentiella svenskspråkiga deltagare beaktas så som de finskspråkiga.
• Campusområdet ska även annars göras trespråkigt. Man bör även påverka externa samarbetspartner och tjänsteleverantörer (t.ex. affärerna på campusområdet, HRT, statsförvaltningens relevanta servicepunkter) för att språkfrågorna ska beaktas bättre. Speciellt bör man fästa uppmärksamhet vid att alla tre språken hålls med.
• De viktigaste dokumenten och instruktionerna bör alltid även finnas på svenska.
• Inside når inte alla studerande så dokumenten ska framförallt publiceras på Into.
• Inside når inte alla studerande så dokumenten ska framförallt publiceras på Into.
• Dessa behövs även på svenska. Det finns även svenskspråkig personal vid Aalto.
• I planen har man räknat mycket med det att de som arbetar med olika uppgifter själv producerar sammanfattningar och olika språkversioner. Det skulle vara förmånligast och effektivast att anställa tillräckligt med egna översättare och låta dessa översätta en stor del av texterna rutinmässigt på de två andra språken så att kommunikations- och administrativpersonalen istället för att skriva referat eller översättningar kan koncentrera sig på sina egentliga uppgifter. De egna översättarna är också mycket billigare än köpta översättningstjänster.  Om man låter ett dokument översättas till engelska, går svenskan oftast med samma möda.
• även på svenska
• se föreg.
• även på svenska
• se föreg.
• även på svenska
• se föreg.
• se föreg.
• Kursbeskrivningarna bör översättas till tre språk. Från dem kan studerandena granska det centrala ordförrådet i sin egen bransch även på att annat språk än undervisningsspråket. Till exempel kan det vara det enda sättet för de tvåspråkiga studerandena att vidga sitt ordförråd på sitt andra modersmål.
• Antalet översättare som har presenterats här är minimalt om det är meningen att språktjänsten ska täcka andras än forskarnas behov, t.ex. förvaltningens och kommunikationens behov. De behöver absolut också kunna använda språktjänster.
• Det är centralt att öka på den svenskspråkiga undervisningen.
•  En mycket viktig notering.
• För att dessa rättigheter ska uppfyllas krävs det mera konkreta åtgärder. I den nuvarande situationen är det sällan som en studerande ens får tentfrågor på svenska även om man får svara på svenska.
• Målet motsvara AUS:s linjedragning. Det är centralt att öka på den svenskspråkiga undervisningen.
• Detta är en ytterst viktig punkt som kräver mera uppmärksamhet.
  • Aaltos egen undervisning i de inhemska språken bör förbättras och resurser ökas.
  • Kurser på olika nivåer ska erbjudas tillräckligt både dag- och kvällstid för att det skulle vara möjligt att nå en avancerad språknivå vid sidan av studierna inom den egna branschen.
  • Undervisningen får inte vara för grammatiksinriktad eller lösryckt från vardagen: på kurserna bör man kunna lära sig att tala och förstå talad finska.
  • Studerandena bör informeras bättre än nu och i ett så tidigt skede som möjligt om nödvändigheten av finskan på den finska arbetsmarknaden. Man ska inte ge en missvisande bild av sysselsättningsmöjligheterna utan kunskaper i finska.
  • Studier i de inhemska språken ska ingå som obligatoriska i alla magisterprogram på främmande språk.
  • De internationella studerande bör kunna få sina studier i finska och svenska godkända som en del av sina obligatoriska studier av främmande språk.
•  Man ska skapa ett uppmuntringssystem för utvecklandet av personalens språkkunskaper. Man ska erbjuda personalen som undervisar på engelska tillräckligt med stöd, till exempel språkundervisning, mångkulturell undervisning i pedagogik och längre lärarutbyten.
• En oerhört viktig linjedragning. Alla som undervisar på engelska bör ha tillräckliga språkliga och kulturella färdigheter.