Den nya riksdagen måste öppna sina ögon: Finland måste locka kunnigt folk från utlandet om vi vill kvarstå som ett spetsland för utbildning och kunskap även när befolkningen föråldras och försörjningskvoten försvagas. Flera länder i Europa har egna program för att locka toppexperter som förbinder sig med landet och det satsas speciellt på utländska högskolestudenter[1]. Det återstår mycket att göra i Finland: väntetiden för uppehållstillstånden och förnyelseprocesserna är långa och dyra, och att få jobb inom den egna branschen är ofta svårt på grund av avsaknad av nätverk och arbetsplatsernas krav på att kunna finska.

”Internationella förmågor kan inte lockas hit om det finns byråkratiska hinder på vägen. Det är vansinnigt att vi slösar bort den kunskapspotential som står till förfogande”, konstaterar Tapio Hautamäki, styrelseordförande för Aalto-universitetets studentkår.

En utländsk student som fått sin utbildning på en finsk högskola borde automatiskt beviljas ett permanent uppehållstillstånd i samband med utexamineringen. För tillfället hamnar en utländsk examenstuderande som utexamineras i Finland oberoende av examen direkt vid Migrationsverkets lucka, där Finland kan erbjuda ett engångsuppehållstillstånd för arbetssökning för endast ett år. Ens anställda utexaminerade beviljas inte ett permanent uppehållstillstånd.

Ur statistikcentralens uppgifter[2] framgår att ungefär 1600 – 1800 yrkeskunniga med högre högskoleexamen ärligen flyttar från Finland, och även om en del återvänder uppstår det ett utflyttningsöverskott på 500 – 800 högskoleutbildade. Därför är det än mer viktigare att satsa på Finlands attraktion[3] och framförallt på att avveckla den stela uppehållstillståndsprocessen för utlänningar med högskoleexamen.

”Det är till fördel för både Finland och den studerande som utexamineras, att Finland är internationellt och en god plats att leva och arbeta i” understryker Hautamäki.

AUS föreslår följande åtgärder:

• Ett permanent eller åtminstone långvarigt automatiskt uppehållstillstånd bör utfärdas för en utländsk student som utexamineras från en finsk högskola.
• Uppehållstillståndsprocessen för arbetstagare som rekryteras från utlandet bör förenklas och försnabbas.

Mer information ger:

Tapio Hautamäki, styrelseordförande, 040 757 9629

Rosa Väisänen, sakkunnig för intressebevakning, 050 527 2401

[1] Flera länder såsom Kanda (3 år), Tyskland (18 månader) och Irland (2 år), erbjuder  längre uppehållstillstånd enbart för arbetssökning.

[2] Tilastokeskus: Maahan- ja maastamuutto muuttomaan, koulutusasteen ja ikäryhmän mukaan, 2005-2017

[3] Över hälften av  utländska examensstudenter i Finland planerar att stanna kvar i Finland efter sin utexaminering, och speciellt studenter vid de tekniska och ekonomiska branscherna är i medeltal mer intresserade av ett långvarigt arbete i Finland. I förfrågan International Student Barometer från år 2017 framgår det, utöver de här resultaten, att utländska studenter upplever flest utmaningar och störst missnöje med ärenden gällande sysselsättning såsom nätverksmöjligheter och arbetslivskopplingar under studierna.

Den nationella finansieringsmodellen för universiteten förnyas som ett led i genomförandet av Visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030. I den modell som beretts ser vi fallgropar särskilt när det gäller den utbildningsbaserade finansieringen. De planerade ändringarna i finansieringsmodellen löser inte heller de grundläggande problemen i universitetens styr- och finansieringssystem.

Vilka ändringar planeras i finansieringsmodellen när det gäller utbildningen?

I den nuvarande finansieringsmodellen har universiteten belönats särskilt utifrån antalet avlagda examina (19 %) och hur många studerande som avlagt 55 studiepoäng under ett år (10 %). Enligt de planerade ändringarna ska 55-poängsindikatorn slopas och universiteten tilldelas hela 30 % av finansieringen på grundval av antalet avlagda examina. Den nya indikatorn för antalet avlagda examina är dock problematisk eftersom tanken är att baka in flera olika koefficienter i den. Genom en koefficient för målsatt tid får universiteten mest pengar för examina som avlagts inom målsatt tid. En koefficient för dubbla examina minskar finansieringen för examina som avläggs av personer som redan tidigare avlagt en annan examen på samma nivå.

… och varför säger vi nej till dem?

Som indikator i universitetens finansieringsmodell skulle antalet examina som avläggs inom målsatt tid medföra betydande risker för utbildningens kvalitet och samhälleliga genomslag och för studenternas möjligheter att bygga upp en individuell examen som på bästa sätt stöder deras framtidsvisioner.

Särskilt i generalistdominerade branscher är det viktigt för studenternas sysselsättningschanser att de samlar relevant arbetserfarenhet redan innan de utexamineras. Om det ligger i universitetens ekonomiska intresse att uppmuntra studenterna att avlägga examen så snabbt som möjligt försämrar det studenternas möjligheter att ta emot intressanta arbetserbjudanden under studietiden. Detta leder till att nyutexaminerade saknar de arbetslivsfärdigheter de har i dag.

Utbildningens samhälleliga genomslag försvagas också av den nya finansieringsindikatorn eftersom den i praktiken förhindrar överraskande studiehelheter och kompetenser. Om studenterna tvingats avlägga studier på löpande band utan tid för intressanta biämnesexperiment kommer många nya tvärvetenskapliga tankar aldrig att uppstå. Eftersom nationella innovationer behövs bör studenterna också i framtiden har möjlighet att studera så mycket som de själva anser att de behöver för att uppnå den eftersträvade kompetensen.

Finansieringsmodellens indikator för examina avlagda inom målsatt tid skulle också försämra studenternas möjligheter att samla internationell erfarenhet. Det är ofta svårt att få utbytesstudier godkända som en del av examen. Om det ligger i universitetens ekonomiska intresse att se till att studenterna blir färdiga inom målsatt tid är det också frestande att vägra dem studiemöjligheter som drar ut på studietiden. Tyvärr planeras också en slopning av den indikator i finansieringsmodellen som uppmuntrar studier utomlands, vilket också bidrar till att göra utbytesstudier till en finansiell risk för universiteten.

Målet med indikatorn för dubbla examina är detsamma som med kvoter för förstagångsstuderande och reformen av studentantagningen – nämligen att alla ska ha endast en chans att välja rätt utbildning. Eftersom många av oss inte ännu på andra stadiet vet vad vi vill göra med våra liv ska det alltid vara möjligt att byta bransch och utveckla sin kompetens under hela livet. Dagens arbetsliv kräver också förändringsberedskap.

Hur ska utbildning då belönas?

Resultatstyrningen begränsar universitetens autonomi, och därför är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid de incitament som de valda indikatorerna skapar – hur påverkar de fokusområdena i universitetens verksamhet, vilka mål bidrar de till och leder incitamenten till sådana universitet som vi vill ha i Finland?

Vi vill att det ska gå att samla så mycket och så mångsidigt kunnande som möjligt vid de finländska universiteten. Eftersom universiteten i framtiden alltmer kommer att vara platser för livslångt lärande är det motiverat att belöna dem enligt antalet avlagda studiepoäng i stället för antalet avlagda examina. Finlands studentkårers förbund, Finlands ekonomer och Högskoleutbildade samhällsvetare har i sin plattformsmodell för högskolorna* föreslagit att tyngdpunkten i finansieringsmodellen för högskolorna ska förskjutas till antalet avlagda studiepoäng. Modellen ska uppmuntra högskolorna att öppna upp sitt undervisningsutbud också för andra än deras egna examensstuderande. Enligt modellen belönas universiteten för alla studiepoäng: ur finansieringssynvinkel ska det inte spela någon roll om studiepoängen avlagts av högskolans egna examensstuderande, examensstuderande från andra universitet eller livslånga studerande som avlägger examensdelar.

Som helhet behöver universiteten ett så enkelt, förutsägbart och transparent finansieringssystem som möjligt. Också resultatstyrningens internationellt sett betydande roll i styr- och finansieringssystemet bör ses över. Forskning och utveckling är långsiktig verksamhet som inte genererar snabba resultat. Universiteten behöver arbetsro och en möjlighet att utifrån sina egna utgångspunkter utvecklas till den bästa versionen av sig själva.

Noora Vänttinen,
styrelseordförande, Aalto-universitetets studentkåren

Lauri Linna,
styrelseordförande, Studentkåren vid Helsingfors universitet

Aapeli Tourunen,
styrelseordförande, Jyväskylän yliopiston ylioppilaskunta

Sanni Lehtinen,
styrelseordförande, Tampereen yliopiston ylioppilaskunta

Inari Harjuniemi,
styrelseordförande, Turun yliopiston ylioppilaskunta

Ina Laakso,
styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår

Mer information: Lauri Linna, +358 50 543 9610, lauri.linna@hyy.fi

*Finlands studentkårers förbunds, Finlands ekonomers och Högskoleutbildade samhällsvetares förslag till plattformsmodell för högskolorna (på finska): https://syl.fi/wp-content/uploads/2017/11/Ehdotus-korkeakouluvision-tiekartaksi-1.pdf

Ställningstagande
17.7.2018

Hur skulle det kännas att vara student för en dag? Studentkåren vid Helsingfors universitet (HUS) och Aalto-universitetets studentkår (AUS) har tillsammans utvecklat ett spel som åskådliggör verkliga problem i studenternas försörjning och studiestödet. Förväntningarna på studenten är höga under studietiden: det gäller att studera på heltid, skaffa arbetserfarenhet och komplettera försörjningen med förvärvsinkomster. Ekvationen går inte jämnt ut.

Spelet åskådliggör hur komplicerad och inflexibel studentens försörjning är. Det nuvarande systemet klarar inte av att beakta studenternas varierande livssituationer och boendearrangemang. Om Finlands nästa regering inleder en totalreform av den sociala tryggheten ska studenterna vara med i reformen. AUS och HUS förespråkar en övergång till en individuell basinkomst utan motprestation.

“Med basinkomsten kunde studenterna fokusera på att avancera i studierna, och det skulle inte vara något problem att skaffa arbetserfarenhet under studietiden. Studenterna skulle kunna lita på att de kan försörja sig i varierande livssituationer”, säger HUS styrelseordförande Lauri Linna.

Studentens försörjning består av studiepenningen, studielånet och det allmänna bostadsbidraget. Nivån på studiepenningen är låg och studielånets andel av stödet har ökats, vilket har lett till att studenter skuldsätter sig i rekordtakt. Antalet studiestödsmånader har skurits ned i flera omgångar, studieframstegen och studenternas egna inkomster följs noggrant upp och det finns knappt någon flexibilitet. I värsta fall leder det här till att studiestödet återindrivs med ansenlig ränta, att studenten blir beroende av utkomststöd eller att studierna fördröjs.

Överföringen av studenterna till det allmänna bostadsbidraget har som helhet varit en bra reform. Det allmänna bostadsbidraget är emellertid hushållsbundet, vilket betyder att rumskamraternas inkomster kan påverka stödet. Det här har lett till att många studenter gått miste om sitt bostadsbidrag eller att bidragets sänkts. Hushållsbundenheten har också lett till situationer där rumskompisar antas försörja varandra trots att inte ens sambopar har någon skyldighet att försörja varandra.

Det är inte lätt att arbeta vid sidan av studierna eftersom man samtidigt måste kunna studera på heltid för att inte gå miste om studiepenningen, hålla ett öga på de låga inkomstgränserna och avlägga sin examen inom den målsatta tiden.

Studenterna skulle dra nytta av att arbeta i sin egen bransch vid sidan av studierna, grunda uppstartsföretag och skaffa samhällskompetens genom frivilligarbete. Systemet gör det svårt.

“Stödmånaderna kan räcka för den som håller sig inom den målsatta tiden, men det räcker med en enda livsförändring för att situationen ska bli mer komplicerad. Det kan till exempel handla om att man blir sjuk, bildar familj eller blir underkänd i några studieprestationer. Studenternas sociala trygghet ska inte byggas upp på de framgångsrikas villkor”, säger AUS styrelseordförande Noora Vänttinen.

Testa Studentsimulatorn här. HUS och AUS företrädare finns också på Finlandsarenan den här veckan. Spela och diskutera studenternas försörjning med oss!

Lauri Linna
Styrelseordförande
Studentkåren vid Helsingfors universitet
lauri.linna@hyy.fi
050 543 9610

Noora Vänttinen
Styrelseordförande
Aalto-universitetets studentkår
noora.vanttinen@ayy.fi
040 731 6120

Ställningstagande
18.5.2018

UniSport har skapat en ny webbplats, som både utseende- och innehållsmässigt skiljer sig från den gamla. Den nya webbplatsen hittas bakom länken: uusi.UniSport.fi

Den nya webbplatsen saknar för tillfället fullständigt svenskspråkigt innehåll.

UniSports nuvarande webbplats (UniSport.fi) är översatt till svenska, men de översatta sidorna fungerar bristfälligt och en stor del av länkarna på den svenskspråkiga webbplatsen leder direkt tillbaka till den finskspråkiga. Det har tidvis uppkommit rentav felaktig information på den svenskspråkiga webbplatsen, exempelvis gällande gruppträningstimmarna. Den illa fungerande svenskspråkiga webbplatsen har lett till att svenskspråkiga kunder har varit mindre benägna att använda den, vilket förklarar sidornas låga användningsgrad. Svenskspråkig information i form av fysiska anvisningar på UniSports samtliga verksamhetsställen är nästintill obefintlig, så utan webbplatsen finns det ingen information om UniSport på svenska överhuvudtaget.

Beslutsprocessen som ledde till att svenskan lämnats bort från den nya webbplatsen var minst sagt oklar. Beslutet fattades på det operativa planet och diskuterades i UniSports direktion, men ett beslut om webbplatsens språk gjordes inte av direktionen. Det diskuterades också huruvida frågan borde föras till Svenska Verksamhetsnämnden, men detta gjordes aldrig. Svenska Handelshögskolan har nyligen blivit en av UniSports ägare och har konsulterats i beslutet, men studentkårerna har inte hörts. Detta är beklagligt, eftersom studerandena utgör UniSports största kundgrupp.

Utelämnandet av en svenskspråkig webbplats hos en kedja som ägs av tre universitet med svenska som ett officiellt språk är oacceptabelt.

Helsingfors universitet, Aalto-universitetet och Svenska Handelshögskolan har tillsammans kring 5000 studeranden med svenska som modersmål. Bland dessa 5000 finns det flera som inte talar eller använder det finska språket. Utelämnandet av svenskan som ett tjänstespråk försätter svenskspråkiga kunderna i en svagare ställning då de inte har möjlighet att få information om UniSports tjänster på sitt modersmål. Beslutet ger ett intryck av att svenskspråkiga kunder inte är jämlika med andra kundgrupper.

Det är ytterst viktigt att UniSport besluter att upprätta en fungerande svenskspråkig version av den nya webbplatsen, och vi kräver att UniSports ledning skall behandla detta ärende.

Noora Vänttinen, Styrelseordförande för Aalto-universitetets Studentkår
Lauri Linna, Styrelseordförande för Studentkåren vid Helsingfors Universitet
Henna Konsti, Styrelseordförande för Svenska Handelshögskolans Studentkå