Den nationella finansieringsmodellen för universiteten förnyas som ett led i genomförandet av Visionen för högskoleutbildningen och forskningen 2030. I den modell som beretts ser vi fallgropar särskilt när det gäller den utbildningsbaserade finansieringen. De planerade ändringarna i finansieringsmodellen löser inte heller de grundläggande problemen i universitetens styr- och finansieringssystem.
Vilka ändringar planeras i finansieringsmodellen när det gäller utbildningen?
I den nuvarande finansieringsmodellen har universiteten belönats särskilt utifrån antalet avlagda examina (19 %) och hur många studerande som avlagt 55 studiepoäng under ett år (10 %). Enligt de planerade ändringarna ska 55-poängsindikatorn slopas och universiteten tilldelas hela 30 % av finansieringen på grundval av antalet avlagda examina. Den nya indikatorn för antalet avlagda examina är dock problematisk eftersom tanken är att baka in flera olika koefficienter i den. Genom en koefficient för målsatt tid får universiteten mest pengar för examina som avlagts inom målsatt tid. En koefficient för dubbla examina minskar finansieringen för examina som avläggs av personer som redan tidigare avlagt en annan examen på samma nivå.
… och varför säger vi nej till dem?
Som indikator i universitetens finansieringsmodell skulle antalet examina som avläggs inom målsatt tid medföra betydande risker för utbildningens kvalitet och samhälleliga genomslag och för studenternas möjligheter att bygga upp en individuell examen som på bästa sätt stöder deras framtidsvisioner.
Särskilt i generalistdominerade branscher är det viktigt för studenternas sysselsättningschanser att de samlar relevant arbetserfarenhet redan innan de utexamineras. Om det ligger i universitetens ekonomiska intresse att uppmuntra studenterna att avlägga examen så snabbt som möjligt försämrar det studenternas möjligheter att ta emot intressanta arbetserbjudanden under studietiden. Detta leder till att nyutexaminerade saknar de arbetslivsfärdigheter de har i dag.
Utbildningens samhälleliga genomslag försvagas också av den nya finansieringsindikatorn eftersom den i praktiken förhindrar överraskande studiehelheter och kompetenser. Om studenterna tvingats avlägga studier på löpande band utan tid för intressanta biämnesexperiment kommer många nya tvärvetenskapliga tankar aldrig att uppstå. Eftersom nationella innovationer behövs bör studenterna också i framtiden har möjlighet att studera så mycket som de själva anser att de behöver för att uppnå den eftersträvade kompetensen.
Finansieringsmodellens indikator för examina avlagda inom målsatt tid skulle också försämra studenternas möjligheter att samla internationell erfarenhet. Det är ofta svårt att få utbytesstudier godkända som en del av examen. Om det ligger i universitetens ekonomiska intresse att se till att studenterna blir färdiga inom målsatt tid är det också frestande att vägra dem studiemöjligheter som drar ut på studietiden. Tyvärr planeras också en slopning av den indikator i finansieringsmodellen som uppmuntrar studier utomlands, vilket också bidrar till att göra utbytesstudier till en finansiell risk för universiteten.
Målet med indikatorn för dubbla examina är detsamma som med kvoter för förstagångsstuderande och reformen av studentantagningen – nämligen att alla ska ha endast en chans att välja rätt utbildning. Eftersom många av oss inte ännu på andra stadiet vet vad vi vill göra med våra liv ska det alltid vara möjligt att byta bransch och utveckla sin kompetens under hela livet. Dagens arbetsliv kräver också förändringsberedskap.
Hur ska utbildning då belönas?
Resultatstyrningen begränsar universitetens autonomi, och därför är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid de incitament som de valda indikatorerna skapar – hur påverkar de fokusområdena i universitetens verksamhet, vilka mål bidrar de till och leder incitamenten till sådana universitet som vi vill ha i Finland?
Vi vill att det ska gå att samla så mycket och så mångsidigt kunnande som möjligt vid de finländska universiteten. Eftersom universiteten i framtiden alltmer kommer att vara platser för livslångt lärande är det motiverat att belöna dem enligt antalet avlagda studiepoäng i stället för antalet avlagda examina. Finlands studentkårers förbund, Finlands ekonomer och Högskoleutbildade samhällsvetare har i sin plattformsmodell för högskolorna* föreslagit att tyngdpunkten i finansieringsmodellen för högskolorna ska förskjutas till antalet avlagda studiepoäng. Modellen ska uppmuntra högskolorna att öppna upp sitt undervisningsutbud också för andra än deras egna examensstuderande. Enligt modellen belönas universiteten för alla studiepoäng: ur finansieringssynvinkel ska det inte spela någon roll om studiepoängen avlagts av högskolans egna examensstuderande, examensstuderande från andra universitet eller livslånga studerande som avlägger examensdelar.
Som helhet behöver universiteten ett så enkelt, förutsägbart och transparent finansieringssystem som möjligt. Också resultatstyrningens internationellt sett betydande roll i styr- och finansieringssystemet bör ses över. Forskning och utveckling är långsiktig verksamhet som inte genererar snabba resultat. Universiteten behöver arbetsro och en möjlighet att utifrån sina egna utgångspunkter utvecklas till den bästa versionen av sig själva.
Noora Vänttinen,
styrelseordförande, Aalto-universitetets studentkåren
Lauri Linna,
styrelseordförande, Studentkåren vid Helsingfors universitet
Aapeli Tourunen,
styrelseordförande, Jyväskylän yliopiston ylioppilaskunta
Sanni Lehtinen,
styrelseordförande, Tampereen yliopiston ylioppilaskunta
Inari Harjuniemi,
styrelseordförande, Turun yliopiston ylioppilaskunta
Ina Laakso,
styrelseordförande, Åbo Akademis Studentkår
Mer information: Lauri Linna, +358 50 543 9610, lauri.linna@hyy.fi
*Finlands studentkårers förbunds, Finlands ekonomers och Högskoleutbildade samhällsvetares förslag till plattformsmodell för högskolorna (på finska): https://syl.fi/wp-content/uploads/2017/11/Ehdotus-korkeakouluvision-tiekartaksi-1.pdf